Fredag med fröken Freja Jåfs

Flickan här invid heter inte så, men kanske att hon kunde ha varit min gammelmormor ändå. Hon hette Maria Jåfs innan hon gifte sig och flyttade några gårdar bort från sin hemgård och blev Maria Sigfrids istället. Hon och hennes man Ville fick tre barn, en pojke, två flickor. I stugan bodde också en annan familj som var nära släkt, de var kusiner. Så bodde man ofta i parstugor i början av 1900-talet och framöver. Finlands kvinnor fick ganska snart rösträtt efter sekelskiftet 1800-1900, men sedan skulle vårt land igenom två krig innan nästa sekelskifte. Gårdarna, stugorna och husen står kvar och många av Karelenflyktingarna som kommit till byn under andra världskriget blev kvar, lärde sig svenska, eller åtminstone svensk dialekt. Karelarna hade med sig grekisk-ortodoxa traditioner och finska språket. Idag kommer flyktingar till vår kommun ännu länge bort ifrån. Finland är med i EU och har euro istället för mark. Men det jordnära livet med jordbruket som främsta inkomstkälla i byn är fortfarande viktigt. EU jordbruk innebär större enheter, nya metoder. Fortfarande är det för byns kvinnor viktigast att barnen inte råkar ut för olyckor. Den smala byvägen och cykelbanorna alternativt bredare asfalterade vägkanter står fortfarande högt upp på önskelistan.