Onsdag: Croques, coques, crocs, Croques Monsieur med hönan Agda och hennes väninna Satu-Aina

Ibland blir det fel fast man ville skriva precis allt rätt. Rosa "crocs" är troligen även denna sommaren den sorts skor som många kommer att springa omkring i. Ibland föds det tvillingar helt oplanerat och ibland finns det två eller flera personer med samma namn. Om man är trött blir det fler fel, så en siesta, en liten tupplur kan då faktiskt hjälpa upp saken. Idag har jag försökt arbeta med en vindshörna, i min s.k Ateljé. Om man vill vara lite torr och prosaisk så har jag städat, burit upp en del mörka vinterkläder och stuvat in dem i en garderob för att istället lyfta fram somrigare klänningar. I höst får jag göra om det hela igen, därför tar en del saker här sin tid. Varje kvinna måste ha varma kläder när höstvindarna börjar blåsa.


Coco Chanel kanske aldrig har varit i Vörå, men som vanligt jag tror hon skulle fattat tänket.

En hästsko fastspikad som en glad mun på ett hus lär betyda tur. Här finns en som väntar på att fasadmålningen ska torka. Det tar några dagar, men sedan så blir det fint. "Som snus" skulle jag kunna säga, men det gör jag inte, för jag försöker undvika att skriva eller säga de mesta & flesta klyschorna i svenska: Mumsfilibabba, Jajjamänsan, och "Fint som snus, då". 

Ibland skriver man fel som sagt och då kan det bli "nyord". Fontana di Trevi blir "Fintana di Trevi" och sådant där. Det är som jag skrivit här tidigare: Vi har så många språk i det här landet vid detta laget att det skapar språklig kreativitet, men kan förstås om det blåser fel vindar bli en krånglig språkmur. 

Därför man behöver korrekturläsa svenska texter åtminstone en gång. (Och med vilje skrev jag där både fel ordföljd och "man", lite som Jonas Hassan Khemiri skulle ha hanterat SPRÅKET, då alltså. Låta lite invandrad, typ, ni fattar att ja ba lattjar...jag som bott vid bruket hela mitt liv, utom då jag bodde i Helsingfors av misstag. 

 Tycker att manliga skribenter gärna kan gå in just för detta att själva språkgranska sina texter eller be en annan man göra det. Det är bra nämligen om någon annan än den som skrivit texten gör det, för det blir lätt så att skribenter blir ordblinda för just sina egna typiska slarvfel. 

Jag skriver till exempel rätt ofta "ajg" istället för "jag". Om jag skulle skriva direkt på finska eller spanska så behövde jag inte alls bekymra mig om det, bara jag kan böja verbet i rätt person. 

Es una día bonita en Finland. Ahora un poco siesta. 

A bientôt! skulle mina franska vänner ha tillagt.