Tisdag fler gårdsprojekt väntar

Igår hade jag så bråttom med ett stugröjarprojekt att jag inte hann skriva något blogginlägg, fram emot kvällen började det åska också så det blev en ordentlig rotblöta antar jag för växterna. Paprikorna orkade jag inte lyfta in så nu får vi se sedan om de klarade åskvädret. Fler stugröjarprojekt har jag på lut. En hörna här, en annan där som jag skulle vilja få ordning på. Boksamlingarna tycker jag nästan om att ha lite sådär överraskande, tror inte att jag hemma kommer mig till den nivån att jag sorterar dem enligt ett biblioteks-system. Men man ska aldrig säga aldrig förstås. Idag ger jag jag mig i alla fall tillåtelse att låta boksorteringen vara och fokuserar på att få fler kringflytande grejer att hitta sina platser.


Jag håller på att sondera för sommarens gårdsloppisar och fyndishörnor. Om man skulle försöka få iväg en del sådana saker som verkligen känns onödiga? Jag ser också saker i tidningar hela tiden som jag vill försöka fixa. I vinjettbilden här ovanför är det en blå målning i två eller tre nyanser blått som fångade intresset. Annat jag skulle vilja hinna/orka med denna sommar är joggingturerna upp i backen. Hittills har jag promenerat, nu skulle jag vilja komma igång med joggingskorna. Projekt "Mrs Bonita Banan" goes spånbanan alltså. Vet inte om det i år blir några tågresor runt Botnia banor eller andra längre rutter. Om det är väder sysslar jag gärna vidare här kring stugorna, finns så mycket att fixa kvar.

I höst vill jag fortsätta med musiken och instrumentövningarna. 

Ryms jag med i en kör så sjunger jag vidare också. 

I går blev det "blågult solstoll" / Blågul solstol, en stressad kontakt med någon i Sverige, eftersom jag var mitt i gårdsröjet. Kundbetjäning fem före åskväder med tavelhängning och kringyrande plastlock till målarburken, just som jag skulle till att markera in var på vilken höjd jag skulle slå in den lilla spiken i väggen där tavlan skulle hänga. Sådant kan få varje Konstnär att freaka ut, vänner av Konst, jag hoppas att Ni åtminstone förstår vad jag försöker säga här nu. Vissa ögonblick i ett projekt är mer känsliga, viktiga än andra i den kreativa processen som helhet.

Före

Efter. Tavlan på plats. Men det finns som sagt många fler hörn i våra stugor som behöver makeover & många många fler små kvinnliga microprojekt med att "upcykla" föremål till högre mysfaktor. Samt naturligtvis finns det fler boksidor som ska få texter. Visst är vi igång, och det blir små resultat varje dag. Men sedan gäller det hos oss att försöka stoppa den trenden att grejerna igen bara liksom rör på sig, anhopas. Undrar om fler barnfamiljer vet vad jag säger nu? Det finns en tendens jag ska inte kalla den trend, men en svag ansats till att de urstädade uthusen, vrårna, hörnorna igen efter några timmar, eller dagar sedan ska städas om igen. Utav Någon. Som inte är grabbarna på gården, inte någon av manligt kön egentligen. Undrar om någon av mina väninnor har bra tips på hur man bygger städ- och upcykling intresserade relationer med sina närmaste herrbekanta? 

Läste för övrigt just nu i Kurirens veckotidning om en Bothnia Biennale, ett sommarkonstevenemang i höst. Mrs Bonita Banan kan kanske spåna vidare kring det temat, längre fram. Det som jag själv skulle vilja är framförallt är aktivera det spanska ordförrådet ännu mer i sommar. Jag har Caminando skivan kvar, den har inte försvunnit eller krossats i något gårdsröjprojekt ännu, så jag hoppas åtminstone den delen ska jag klara av: Stycke 3, En la Selva de Bolivia. Ska bearbeta det under sommarens lopp, till och med försöka plugga ordlistorna och grammatiken.

I Finland har jag inte hört om någon som börjat på allvar odla bananer så vi får antagligen vänta ett slag på den första finländska bananfestivalen, men eftersom tomatodlarna har redan sin festival i Närpes och vi i Vörå försöker komma i kapp dem med tomatodlingen så gäller det att jobba på, antar jag. Till exempel har vi ännu inte ens fått med Vöråtomaterna i Langradin. Ett nytt cykel-lopp har vi däremot: Terrängcykel-loppet. Hoppa Loppa är ny fyndhörna det med, i Vörå City då. Mycket återstår ändå att göra och se. 

Det lär det nu också finnas en Potatofestival för de som vill lära sig odla och äta potatis. Man kan tänka det handlar om att även utbyta recept och styla vackra fotografier av sina potatismaträtter som man presenterar via vanliga digifotografier eller Instagram-bilder. Ska jag nu ännu bara önska här att i den västa storytelling-ivern så avskaffar Mrs Bonita Banan omedelbums det nedsättande ordet "hen" i svenskan och kastar loss med vågornas stänk i sin svarta hårman emot Voerginias skyddade hamnar? (Igår såg vi i Netflix sci-fi filmen John Carter, ett tips om ni gillar interplanetära resor).