Söndag vi har vackert väder, nymålade fasader och ett drivhusprojekt

Idag har vi vackert väder igen, igår blåsigt men sunnanvind eller åtminstone blåste det ljumma varma vårvindar så vi fick en hel del gjort med fasadmålning och växthusprojekteringen här under bara en enda dag. På kvällen tittade vi på Dolce Vita, den gamla svartvita filmen med Anita Ekberg som kastar sin blonda hårman bakåt i en fontän i Rom. Den känns typiskt sextiotal och jag började fundera kring hur den påverkade de som var unga då. Jag själv är ju född på sextiotalet och säkert nåddes även mina föräldrar av några av trenderna då. Åtminstone vet jag min pappa gifte sig i sådana spetsiga skor som de har i den filmen. Men andra saker som verkar ha varit populära och delvis ännu sitter i är intresset för kameror, de där stora runda solbrillorna och blonderingskrämerna förstås. Finns alltid de som varje år vill "Vara Anita". Min mamma gillade också Elisabeth Taylor så hon köpte åtminstone inga blonderingskrämer. Sedan i början på sjuttiotalet sprang vi runt i vita träskor. Detta var innan varenda unge skulle ha "crocs" av plast. Idag har jag av någon anledning hittat bara tre träskor på vinden, så jag funderar ha den udda skon till någon form av blomsterarrangemang.

De mest absurda saker kan för övrigt användas för att börja mobba någon. (Idag länkar Fb-vännerna till en sida om mobbning, jag hakar på, för temat är aktuellt nästan jämt i skolvärlden)

Mest irriterad blir jag av det där att hårfärg eller hudfärg eller matvanor tydligen kan användas för att starta mobbning. Men här är en historia om en flicka som blev mobbad för att hon drack mjölk istället för vatten.  Vad ska man tänka om sådant? En bra övning i svenska språket är åtminstone den föregående länken. Man behöver inte så många kurser i psykologi för att inse att det där med att vara snäll egentligen är trumfkortet över de stöddiga och stora. I långa loppet. Jag har tålamod och kommer att hålla på och blogga vidare här så länge jag kan knappra på ett tangentbord. Oftast på skolsvenska, inte så mycket på dialekt, kanske en del på andra språk också, eftersom jag tror jag har språköra.

Någon gång sedan, strax efter alla sett Dolce Vita i svartvitt på TV kom nästa stora mediagenombrott: Färg-TV och då har vi till exempel "The Beatles" som de stora trendsättarna. Fortfarande i svartvita konstymer i början av karriären, men sedan kommer influenserna från Indien och färgerna med i bilden, även i modet här hemma.