Måndag

Måndag innebar hårt ekonomiskt tänkande och lite lättare trädgårdsarbete med sallader och paprikor runt växthuset. Tillbakablickar och erfarenhet av andra vintrar gör att man inte ens i månadskiftet Juni-Juli kan riktigt släppa det där med att vinterplanera. Den där historien om ekorrar: Den ena hade en så vacker svans och for omkring hela sommaren utan en tanke på att samla nötter och den andre som också hade en vacker svans samlade nötter för han var så orolig för snön och kylan. Man ska vara så där lagom orolig tror jag. Kunna tänka lite framåt, lite bakåt. Men försöka ändå leva i nuet. Idag har vi klarare väder.



Sedan kanske det också kan vara så att det är bra att inte bara samla, utan också rensa och ordna samlingarna mellan varven. Vi jobbar på med det.

Måndag med en mygga i örat

Kanske att vinjetten till vänster nu är "Traktorspår i lera". (Leer=att läsa)
För att inte här nu bara snacka latin så kan jag på morgonkvisten idag skriva att gårdagens sångstund slutade i hårdrock röstläge, men att den kunde avslutas i någotsånär vänliga godnatt-tonarter. Men problemen med ekonomin som orsakar Metallica-utbrotten är inte riktigt lösta här ännu denna tidiga måndag morgon. Men jag hoppas komma mig igenom även denna måndag med vuxna saker att syssla med. Vid slutet av veckan finns nämligen utsikter till fler sommarnöjen typ loppisar och marknadsbord och förhoppningsvis massvis av glada semesterfirare att kolla på. Solchanser under veckan finns det förstås alltid också, men just nu har vi grå gryning med mygga.

(Gyllene Gryning har lyckligtvis inte ännu listat ut var mitt enkla rökpörte är beläget. )

På soffan hos mig alltså ännu rätt så bekvämt och varmt om fötterna.

Jag är trots allt rätt så nöjd över vad jag åstadkom i går ifråga om att röja passager. Men kunde kanske ha hanterat en relation eller två bättre. Utan svärord och arga gester. Men denna tanten kan bli arg. Denna tanten kan sjunga "Lilla Idas sommarvisa" men är också rädd för vintern. Den är längre och kallare än vägen i "Höstvisa"...

Nu hör jag fyrfota kompis på verandan. Kattmat behövs.

Med kattmat i form av små hårda knapriga fiskar utdelade så vet jag också att denna disiga måndag morgon är sval och att regnet som kom igår kommer att rädda mammas gurkor och mina paprikor och ärter. Rödbetorna kommer att växa och frodas och Kocken kan innan hösten lära sig laga både Dillkött och Lindströms biff. Men vid ordet "dillkött" ser jag nu redan hur han suckar, pustar och stönar och räcker ut tungan åt mig. Ingen storfavorit det inte. Jag dillar och rollar vidare trots att jag också kan tänka mig i detta läget systerns reaktion på denna text i arla morgonstund.

Rock and roll bara lite alltså. Och vad är väl en bal på slottet...

Fortfarande ger blogger mig fel datum. Idag ÄR det måndagen 30 juni och om en mygga inte hade väckt mig tre timmar för tidigt så hade jag lungt kunnat sova till klockan elva jag med. Men då hade jag inte heller kunnat skriva detta inlägg. Så om vi ska se det vackra i kråksången så hinner jag nu TACK VARE myggan producera fler svenska ord till detta språkläromedel med länkar till videor och andra språkrelaterade internetbaserade studiemedel.

Inget ont som inte för något gott med sig. Jag har en bok med franska ordspråk och stående uttryck på vinden. Samt en gammal spansk grammatikbok med en förteckning över liknande saker. Så då skulle jag alltså om jag fram emot eftermiddagen blir riktigt duktig kunna se vilka titlarna till dessa böcker är och tipsa läsarna om detta.

Jag skulle också kunna sova två timmar till.

Söndag fortfarande med solstol som väntar

Försöker få bloggverktyget igen att ge mig rätt datum. Idag är alltså söndag 29 juni. Jag har läst några rader, hittat några tips för nästa veckoslut vad man kunde hitta på. Det ger sig, bara man kommer igång. Idag ska jag snart iväg ut "i landet", för nu börjar solen värma med besked. Stenfiluren till vänster här är den sista av vinjettbilderna som jag lagade på stranden. Ska det bli fler nu så får det bli med kreativa tuschpenne-tillägg. Eller Photoshopen. Före det så tänker jag nu då varva spanska bokläsandet med passlig mängd trädgårdsarbete. En regnigare dag syr jag nya överdrag till två solstolar. Det gäller att anpassa sig. Allt ser ut att växa bra, enligt vad jag kan se. Inga större katastrofer, men gurkorna kunde kanske få en låda med någon slags skyddande hölje för att inte torka ut.

Ska försöka göra något för de stackars gurkorna idag. Det kan ju hända de blir fler om man ger dem lite mer omvårdnad.

Söndag ser bra och solig ut

Var just ute och tassade i gräset. De här små strandstenarna från en av sandstränderna i kommunen får hänga med idag med. Kanske att de får ögon här ännu. Hittade en tuschpenna i går. Vädret idag ser ut att bli varmt och soligt och på det vill jag inte alls klaga. Många gånger förut har jag haft känslan problemen hopar sig vid dörren, men det har ändå gått att reda ut. Just nu mår jag bra i bastukammaren och på gården och i trädgårdslandet finns fortfarande saker att göra, ifall det skulle bli för hett i solstolen mitt på dagen. Att rensa ogräs kan vara lite knepigt, det gäller att se vad som är mållor och vad som är ärter, morötter och rödbetor. De har kommit upp nu, men bladen och stjälkarna är ännu korta så man hackar lätt upp dem med om man har för bråttom.

Bära in mera ved kan man alltid här roa sig med om man inte vill sitta stilla.

Ordna upp högar med brädbitar som ligger i vägen i en dörr kan också vara ett söndagens lilla gymnastikpass. Damma mattor. Bege sig till en mattvättarbrygga och stå i midjan i strömt vatten och skrubba? Nja. Kanske inte det. Det låter alltid mer romantiskt än det är.

Plugga språk får man inte betalt för, men det skadar inte heller någon annan så det anser jag man får göra ännu en dag till.

Skriva bloggen här på något annat språk än svenska är säkert tillåtet det med. Men jag tror jag går in för att fortsätta här på svenska och bara länka in tips på annat att läsa, på andra språk. Likadant så kan man länka till videor på andra språk och boktipsa om böcker på andra språk än svenska. Så får det bli. Om jag ska börja skriva på ett annat språk bara för att öva mig själv så får det bli en helt ny blogg.

Och om jag då har orken att fortsätta detta till jul 2014 så existerar då mitt gratis läromedel för alla som vill se och läsa. Det ger mig  i alla fall en sorts avspänning, att få skriva. Andra virkar eller stickar. Jag gillar det med, för det övar på något sätt finmotoriken i händerna. I höst skulle jag också vilja med samma syfte för ögonen fortsätta med gitarrkursen. Musik är roligt och avkopplande från stress bara det inte är med för hög volym eller för många decibel.

Lördag, nästan hela dagen i solstolen

Jag har suttit idag och läst om Hildegard av Bingen på spanska. Några verbformer kanske fastnade. Mellan varven, då det kom seglande ett moln så har jag vattnat trädgårdslandet, burit fram material för nya gårdsprojekt, fejat lite på farstukvisten. Hittat saker som jag glömt var jag hade lagt dem. Nu ska vi äta mat, det blir parikor i grädde med hummus och så efterrätt nektariner i grekyoughurt med honung. Jag funderar förstrött på nästa veckas projekt, vet inte riktigt om jag gör rätt beslut, men det kommer kanske att visa sig. Som vanligt handlar det hela om "Har jag råd att genomföra det jag vill".

Jag ska fundera vidare ett slag.


Vi såg en rätt så rolig lättsam fransk film (sv. titel: "Små vita lögner" / Youtube videotrailer här) på Netflix efter maten. Jag missade vad den heter, men det var en bra språklektion i alla fall och handlade bara om några vänner som försökte semestra tillsammans i en snygg villa vid havet. En sån där film där det finns blandat allvar och lek, eftersom en av gänget hade hamnat på sjukhus efter en motorcykelolycka. Han som ägde villan var hela tiden väldigt stressad och försökte jämt fixa allt för sina gäster, men fick bara utskällningar av sin fru för det. Han körde gräsklipparen på fel tider och sådant. Det var många små ord och uttryck på franska, men det gick rätt bra att förstå ändå. Så om denna blogg ska kunna bli ett språkbadsverktyg så skulle ett sätt vara att försöka få tag i namnet och länken till den filmen. Jag får försöka fråga eller googla det i morgon.

Det har varit en av de varmaste och skönaste dagarna hittills i sommar. Men sitter man inte ändå här i sommarnatten och biter på naglarna för det. Vintern och hösten finns strax om hörnet och jag borde bestämma mig nu för nästa steg, känna efter vad jag vill göra, orkar genomföra för att inte kompromissa med mig själv, för att hålla mig vid god hälsa och orka igenom vintern, men samtidigt kunna ställa upp för föräldrarna och den här gamla gården. Nå, just nu skriver jag detta bara, eftersom det är svårt att få sova. Det är ljust ute, och jag har bra värme i rummet. Men det är det som är problemet lite: Om vintern och hösten blir kall och lång. Hur klarar jag det då?

Lördag morgon, tidigt, tidigt

Denna filur har några kusiner och vänner som snart kommer att visa sig från olika håll. Skuggor i solsken är inte alltid likadana. Det verkar som att sommarvärmen är på väg, åtminstone då, den lilla stunden det tog att barfota där testa värmen i sanden var det ok varmt. Idag vet jag inte ännu, eftersom jag sitter i bastukammaren och skriver. Det verkar bli soligt idag med, jag är lite småsömning ännu, känner nästan för att lägga huvudet på dynan och somna om, men jag fick någonslags idé av det lilla stenupplägget. Tog hem dem, för att ha i trädgården. Bara tre små i olika storlekar. Två prickar så får de ögon. Det är inte Konstprojektet som behöver ta hela dagen i anspråk. Men visst hade jag ett minne, en tanke bakom.


När jag var dagistant så plockade jag faktiskt undan de oskyldigt runda till synes harmlösa stenarna ur dagisrummet. Hade noterat att en av de små pojkarna gärna ville leva ut någon form av överskottsenergi genom att kasta böcker, brioklossar och färgflaskor på de andra ungarna. Det hela snurrade igång som en lek om vad man får och inte får göra och slutade i att vi försökte måla med vattenfärg en "lagtext" (paragraf 1) att ha på väggen: Man får inte kasta saker på sina kompisar. Men sedan skulle vi skriva (måla) det så att alla förstod innebörden av meddelandet. Det var inte så lätt för mig som enda vuxen, för inte ens med de två inhemska språken kunde jag nå ungarna. De pratade hemma snart sagt alla andra språk UTOM finska eller svenska.

Förstås gick jag runt med en berättelse från Bibeln i mitt huvud, "Den som är utan synd, kastar första stenen". Så löste Jesus en konflikt på sin tid, alla blev stående och funderade ett slag och kom till att det är bäst att låta bli, allt kastandet. För ingen var ju helt utan skuld till trätan.

En hemsk video om några som ville slänga stenar på en kvinna klädd i afghansk burkha har jag också sett. De två sakerna snurrade förstås i min "vuxenhjärna", så därför plockade jag bara bort hela stenlådan ur dagisrummet.

Idag så behöver jag inte sådana försiktighetsåtgärder längre, men det kan vara jag inte heller målar stenarna. De är här nu bara vinjettbild till mera som jag väl berättar senare.

Mitt i den kreativa processen idag igen alltså. Farstukvist, trädgårdsland, och annat som vanligt idag då. I värme och sol hoppas jag.

Fredag, sandsök och bastustök

(bloggdatum fel, fortfarande, idag är det fredagen den 27 juni.)


Försöker sända bilderna senare och mer text. Om textiler. Inte om VBL-artiklar. Detta är min blogg, inte deras.

Igår blev det alltså både loppisbesök och barnkalas (där jag fick chansen!) att sjunga lilla Idas sommarvisa "Mitt i allt och lite solokvist." Roligt! Det är alltid lätt att starta med en lite yngre publik. Vi lekte lite med bollar och språk och hur man hälsar "God dag". En rätt så typisk förskole- / dagistanternas introlek alltså. Därefter pustade jag ut på en tom sandstrand. Men jag antar att blir det verkligen varmt och soliga dagar nu i Juli så kommer den, "Vörå rivieran" i Hällnäs inte att vara så ödslig och tom så länge till. Igår var det också väldigt många fina bilar längs Vöråvägen, som om en bilfirma för öppna fordon skulle varit ute med sina dyrgripar på väg till något jippo. Tur att en sträcka där nu har cykelväg.

Vi har det varmare ute nu och jag har igen varit uppe (vaken) sedan femtiden, vädret ser ut att bli vackert idag med, men det går fortfarande inte att sända några nyare fotografier. Detta, uppe till vänster är nu årets i varje fall. Jag fotar omkring och vid det senaste strandbesöket var det faktiskt solvarm sand, inte en sval och kylig upplevelse. Så att, juli semestermånaden är det planerat för Vörådagarna med de vanliga evenemangen antar jag, men med några nya tillägg. Loppis-fynda tycks verkligen vara grejen i år med flera byaföreningar och gårdar inblandade, men förstås också sommar-teatern och allsångs-träffar och utställningar både här och där.

Idag som andra dagar är det lite städa & feja bara. Farstukvisten idag då kanske? +Vattna trädgårdslandet.

Torsdag med en liten sommarutfärd i tankarna

I morse var jag uppe tidigt, omkring klockan fem, och fick se solen från ett annorlunda håll än vanligt. Det ger en speciell sommarkänsla det där, att vara uppe "med tuppen" innan någon annan hunnit här börja köra omkring med mopeder och traktorer. Just nu steker jag plättar igen och sitter i den varma bastukammaren och har det skoj. Funderar på vilken väg jag ska köra bara för att ta mig till ett barnkalas och en loppis och hitta kanske en sandstrand där nånstans på vägen. Det finns flera att välja på, men jag har mina favoriter. Solen silade vackert genom de bruna träpersiennerna i det ena fönstret och genom det andra ser jag sluttningen med trädgårdsboden och åkrarna i Viken, därifrån västanvinden ibland lite plågar oss. Men inte så idag.

Solskimmer genom björklöv och ännu mycket ljusgröna åkrar där längre nedanför. Jag kan av någon anledning inte just nu överföra de bilderna till nätet. Så jag får samla fler under dagens lopp, antar jag. Frassen var inne och fick sin mat, och jag leker vidare med tankar kring olika gårdsprojekt och lite längre fram andra höstligare rum. Farstukvisten kanske blir nästa städa / "upcykla" projekt. I det tidiga morgonljuset ter den sig helt annorlunda än på eftermiddagen. Stugan är verkligen byggd för tidiga morgnar. Morfar och mormor var inga sjusovare.

I dagens VBL berättar en farbror som liknar morfar, så som jag minns honom, om hur det var vid fronten, samma år som min pappa föddes, 1944, i fortsättningskriget. Artikeln slutar med konstaterandet att krig är galenskap och att ingen vill ha ett nytt sådant. Jag hoppas verkligen alla historielärare skulle bara kunna förmedla den insikten till alla de som är unga idag och kanske om några år ska in i militären.

Roligare saker på tapeten idag ska väl kunna vara att jag just måste vända plättarna.

Satte på kaminen en liten kastrullkopp för att värma vatten till morgonchokladen. Här barndomstrippar jag med morgonmålet. Ekonomiska vuxenbekymmer har jag hela tiden, men för en stund åtminstone ger jag mig lov att bara njuta av lugnet och tillvaron.

Fler har denna sommar försökt riktiga jante-attacker på mitt självförtroende. Men jag tänker inte ge mig. Mitt recept är bara att fortsätta ungefär som förut och tro att saker och ting kommer att gå vägen. Men man ska alltid försöka få sova någon natt emellan. De som kom hem från fronten måste också ha haft den egenskapen tror jag. Att trots allt som hände omkring, kunde de somna till ett slag och samla krafter, frontmannen i VBL beskriver hur det till en början var ganska tråkigt att bara gå vakt, men att det sedan hettade till ordentligt.

En upptäckt jag har gjort här också är att morfars "Lillebror" Verner egentligen var bra mycket äldre. Jag har alltså missförstått en sak där, det var morfar som var den yngre brodern. Men eftersom de på äldre dagar såg ut så: Att Verner var smalare, mörkare och kortare fick jag som liten bara den tanken att han måste också ha varit yngre. Verner fick också han sin dos krigsupplevelser just som han fyllt tjugo år. Så om han sedan var en "bruten man" så kanske det har sina förklaringar. Hans historia berättad av systrarna för mig senare, skulle kanske ha varit klarare och mer lättförståelig om han själv hade kunnat berätta. Men det gick väl inte riktigt att förklara för den sjuåriga lillflicka som som jag då var, medan han levde.

Jag skulle inte idag skriva om krig hade jag tänkt mig. Utan om textiler. Jag stoppar in artikeln i en tygpåse och arkiverar den. Med insikten i behåll.

Tillbaka till den sommarsoliga farstukvisten alltså. Det är inte så mycket jag skulle behöva göra där, jag kanske hinner det i dag på eftermiddagen eller i morgon. Just nu känner jag hur värmen från kaminen sprider sig i tårna. Gräset i morse var kallt i det tidiga morgonljuset, när jag gick över gården för att hämta ingredienserna till plättarna. Om jag hittar sand idag på eftermiddagen kanske den också är varm?

Onsdag "bastustylingen" fortsätter

(datum vill inte riktigt hamna rätt i denna blogg)

Idag är det faktiskt onsdag, inte tisdag. Jag har hängt upp en tyllgardin för bastufönstret och när solen lyser igenom den kastar den ett skimmer över väggen mitt emot. Jag sitter och funderar vidare på det där med ett arbetsrum för vintern. Med vilka lätt-transporterade och ihopfällbara möbler det projektet ev. skulle kunna förverkligas. Ett arbetsutrymme där man mest ska arbeta vid en dator ska inte ha så mycket annat som distraherar i omgivningen, jag gillar att det är varmt och inte dragigt någonstans. Stolar och bord ska vara sådana att man kan sitta ett tag. Men för tankepauser i arbetet kan man behöva något bekvämare än en skrivbords-stol. Lampor och ljus-sättning är viktigt. Solen skiner inte varje dag in genom en tyllgardin här i landet. Ett arbetsrum ska inte vara så mysigt att man somnar, inga mysljus och små ljus-stakar som kan stjälpa omkull alltså. Det är en dålig kombination det, tyllgardin + levande ljus. Så jag skulle till ett arbetsrum välja vanliga el-lampor med nya kontakter och sladdar. Gärna i taket, men också några för punktbelysning, läslampor alltså. Om väggarna är vita eller ljusa så blir det istället så att färger kan tillföras i några utvalda föremål. Viktigt bara att inte göra det för brokigt, för många mönster. I en sommarstuga kan det vara annorlunda, den är ett hus för lek och nöjen, så där kan man ta ut svängarna mer vad gäller mönsterblandningar.

Onsdag med plättstekning och basturöj

I går var jag ute och samlade växter längs en lokal "camino" (väg). Det är mycket rödlilabrunt och gult i vägkanterna här omkring just nu. Jag samlar fröväxter och sådana jag tror ska gå att använda för att färga garn med. En sak är också att det gäller att bara försöka uppleva sommaren. Vara utomhus när det är vackert väder. Idag nu på morgonen har vi inte ännu lika soligt som i går, men det kan fort förändra sig. Igår var vi också, mamma och jag, ett slag i trädgårdslandet samt lagade band kring björnbärsbuskarna. Vi var också och tittade kring några rior och lador hur det ser ut, vi har dem till att förvara bräder i. Omkring den ena var gräset nyslaget och vi kikade lite hur det såg ut kring gammelmormors stuga. Sedan hann vi med fotoutställningen i Vörå bibliotek.

Utställningen handlar om odlingslandskapet och en och annan österbottning finns också med i bildsamlingen. Den kommer att hänga där i biblioteket över Vörådagarna och samtidigt kan man passa på och låna böcker.

Idag funderar jag att det blir mera sådant där vardagligt igen som att elda i bastun, tvätta väggar och handdukar, fräscha upp det en smula bara. Kläder och handdukar kan hänga ute till tork just nu, så det gäller att försöka få det undan nu. Blir mera besvärligt att pyssla med sådant på vintern.

I morgon är det loppisbesök och barnkalas, tror jag. Annat inför hösten kan handla om sådant som händer vid Lannäslund (Optima). Vi får väl se vad det kan bli. Kanske att jag inreder ännu ett arbetsrum här med noga valda föremål och lätta flyttbara möbler. Jag hoppas på något i den vägen och att det sedan går att färdigställa fler fotografiska / grafiska arbeten under vinterhalvåret.

Tisdag lovar vackert väder

Idag nu på morgonen har vi soligt och det känns att dagen kan bli lite varmare än i går. Här till vänster en vacker mattrand som skulle kunna bli även en väggrya. Just nu kan det vara svårt att spå väder inför hösten, men jag försöker ha alla A- och B-planer klara, för ev. överraskningar. I trädgårdslandet har vi nu ärter, morötter, små chili och parikor på gång, samt olika sorters sallad och gurkor. Jag ska äta mera grönt under juli månad och så hoppas jag ännu det där sköna varma cykelvädret infinner sig. Jag såg igår en webbsida om ännu en gård där två kreativa och konstnärliga systrar försöker hitta på olika sätt att kunna ha liten skara besökare, konstutställningar och övernattande gäster ibland kanske. Lite av vad vi funderat skulle kunna vara olika former av verksamhet även här.

Men vi har som jag skrivit tidigare inte riktigt allt klart än, det är mycket arbete med  trädgårdslandet och med att försöka städa och röja och rensa ur, samt hålla det städat. Saker och ting vill igen rätt fort samlas på nytt och så får man börja om från början. Så blir det plötsligt mera höstlikt och så blir det dags att få det ordnat med varma hörn till alla i familjen.

Måndag med skatter, katter, kartor, kartar och badstugor

Idag håller jag på att fundera kring en bastubyggnad på gården, hur jag kan lite ändra, städa, göra små tillägg för att få den trevligare. I Midsommarhelgen började jag så smått med att tvätta ett fönster och hänga upp nya gardiner. Idag är planen att feja vidare. Skrubba, skura, göra små reparationer. Få bort kanske lite onödiga saker man samlar på sig. Det utlovas loppisar och barnkalas i trakten så med små medel kan kanske större problem inför höstens ännu svalare väder redas ut. Juli månad brukar vara solig och varm, men problemet med den månaden är att den är så kort. Man hinner inte alltid med sådant man skulle vilja, bara för alla andra bestyr på en gård. I år är vårt trädgårdsland stort, nästan som det vid Rosenlund, men vi är inte lika många trädgårdsentusiaster här. Rosenlund sköts av en hel församling

Det regnar ute, men det kan vända. Båda sorterna behöver trädgårdslandet nu.

Fisksoppa idag då kanske? I skrivande stund hör jag just ingenting, bara luftvärmepumpens svaga surr. Livet är fyllt av borduntoner. Jag såg genom fönstret att det regnat i natt och det är då bra, för då kommer gurkorna och de andra växterna och blommorna kring växthuset att klara sig. Lite som att vara på en lotsstation detta. Fanns visst någon äldre kvinna som klarade livhanken länge, till och med ute på Mickelsöurarna vid Gårdarna där. Jag vill minnas hon hette Ida. En österbottnisk Stormskärs Maja.

Vet inte vad annat det kan bli idag, men en kombination av bröd, smör och Kalles kaviar kanske ska kunna lyckas. För att få detta att fortsättningsvis vara bloggen om textilmönster så sätter jag in denna bild:

Fem bröd och två fiskar. 

Med gemensamma krafter kan vi åstadkomma ännu mer. 

Torsdag, rätt datum i bloggen nu äntligen, tillsammans med Finlands "stål-mormor" i idrottsgrenen "Kastrullhantering"

Brödbaket fortsätter. Min mamma var här snabbt förbi på väg till butiken för att handla mat. Jag tipsade henne om midsommarstången, att den troligen håller på att resas just nu och att i morgon ska man då kunna vara med vid Kimo Bruk, invid Café Einars Stuga och dansa "Små grodorna".

Jag får lov att försöka ladda mobilen till dess. Jag har nu satt in den sista plåten med två större franskbröd i ugnen. De blev lite lösa och höll på att glida ihop som två sega kommundelar. Undrar vad det kan betyda? Men jag hoppas det sedan ser bra ut ändå, när jag plockar dem ur ugnen. Utanför fönstret har vädret nu övergått i ett vitt disigt molntäcke och jag skall medan bröden är i ugnen känna lite på temperaturen. Det känns som att t-shirt OCH fleectröja utomhus, och temperaturen i termometern visar också ca 12 grader varmt. Eller svalt hur man väljer att ta det.

Jag fortsätter också min lokalvårdande verksamhet genom att diska ur de kastruller och kärl som jag använt för brödbaket. Om man gör det genast så klibbar inte degen fast i kanterna och det blir lättare att få loss alla degrester ur kastrullerna.

En som kanske skulle kunnat berätta mer om kastrullhantering är en mörk kvinna som levde i Imatra i de östra delarna av vårt land. Hennes yrkesverksamma liv var inom Hackmans fabriker.

Jag har läst om henne i en bok som jag också fyndat i Röda Korsets loppis-kirppis i Vasa. Hon var uppenbarligen och enligt målningen här ovan en stadig mörk dam. Hon har enligt konstnären lite dubbelhaka och en tjusarlock i pannan. Spetskrage emot den mörka klänningen som var av sammet får man förmoda. Troligen pratade hon finska, så som man ofta gör i de trakterna, men eventuellt kan hon ha behärskat svenska och flera andra språk också. Hon hade närmast en chef-ställning inom företaget, så om hon skulle prata med många kunder och anställda kan det säkert hända hon inte använde enbart finska i sitt vardagsliv och i arbetet. 

Jag undrar här vad hon skulle sagt om min kastrullhantering här? Använd mer soda kanske? Inte Vim i plastflaska åtminstone för det fanns det knappast på hennes tid. Jag gör ett nytt försök. 

Fortfarande med Finlands "Stål-mormor" på temat textiler och tygmönster då alltså, men nu i kombinationen diskbänksplåt. En alldeles speciell idrottsgren som vi här i Vörå idrottskvarteren sommartid kan ägna oss åt. Skrubbar med Vim, eftersom soda-burken blev kvar i stugan.

Nu har jag utfört även sportgrenarna "Bära ut bröd och dator till bilen", "Vattna gurkorna och jordgubbsplantorna" samt förflyttat med skottkärra en cementsäck från bastun ner till trädgårdsboden. Nu så lägger jag då upp fötterna i horisontal-läge för i kväll och kallar detta en lagom arbetsdag. 

Apropå målningen av Marie Hackman kan jag med Rembrandt i gott minne meddela att ansiktsfärger ofta varierar enligt belysning. Rätt så mycket. Det är det som är så intressant med måleri och fotografi. Vårt språk är också ganska begränsat när det gäller att uttrycka färgskiftningar. Vi kallar något "gult" fastän det kanske snarare är orange. Citroner och mangofrukter är gula på olika vis, ansiktfärger och hårfärger växlar också. "Blondhet" vad är det till exempel? Det finns en hel skala där, precis som i musik som inte behöver vara "fel". Musiker pratar med notskrift för att så effektivt eller precist som möjligt nedteckna en låt, likadant är det med färger i måleri eller fotografi. Konstnärer kan använda sig av ord som "nyanser", "färgskiftningar".

Eller när man trycker med tryckmaskiner, då är alla färger på färgkartan försedda med nummer. 

Tanken med cementsäck till trädgårdsbod har något med håll nässlorna nere att göra men till det projektet återkommer jag senare och längre fram. I morgon skulle det nu då bara gälla att tajma in dansen runt midsommarstången, ifall social är dagens ord. 

Bakar bröd i en solig lägenhet

Jag sitter i en solig lägenhet och har just börjat med morgonmålet, har satt på ugnen och väntar på att degspadet ska svalna så mycket så att jag kan sätta i jästen. Bilden här till vänster är inte rakt utanför mitt fönster, det är en strand som finns på cykelavstånd. Jag känner mig rätt ok, jag mår bra efter att ha sovit djupt hela natten. Jag hör brummandet från en akvarielampa, men annars är det tyst i lägenheten. Bara knattrandet från tangentbordet när jag skriver. Jag är för tillfället här ensam. Men jag såg alldeles nyss min granne gå förbi, lungt flanerandes över den välklippta gräsmattan i en röd jacka. Det kan hända att hon är ledig idag för det är midsommar. Igår var vi på en liten utfärd, min mamma och jag. Jag ville visa henne delar av hemkommunen som hon inte kände till. Det finns nybyggda radhusområden som hon inte hade noterat. Vi ville också till biblioteket för att se på en väldigt vacker utställning som jag har sett de nu hängt upp där, men igår var det stängt, så vi får vänta ett slag med det. utställningen skall vara där ända fram emot augusti så mamma kommer säkert att hinna se den innan dess. I mitten på juli brukar här vara kommundagar. Så midsommar är inte enda chansen att sitta i solen och njuta. Juli brukar hos oss vara soligare och varmare än juli.

Jag ser att jag blivit lite äldre, min spegelbild skymtar i skärmen när solskenet faller in genom fönstret. Men det gör inget. Man kan inte gå omkring och se ut som tolv år hela livet. Jag är fyrtioåtta och ska om några år fylla femtio. Så då kan man ju inte riktigt se ut som om man vore tjugofyra. Jag har elva fadderbarn, det är inte så illa. Får se om det ännu blir ett tolfte. Det beror på hur jag själv vill ta mig an det. Jag vet om några som just nu väntar barn och vännerna har nyss fått tillökning också. Jag fyndade till exempel vid senaste Röda Korsbesöket ett par turkosblå byxor till en trädgårderande lite pojke. Vid tillfälle så ska jag försöka ge dem vidare och hoppas mottagaren ändå gillar dem. Trots att de inte är alldeles nya.

Nu ska jag blanda i mjölet till bullarna.

Jag bakar vetebröd med sesamfrö, det är gott med smör och ost till kaffe eller morgonchoklad.

Igår fick jag igenom ett litet vindsröj, men inte utan gny och jämmer. Men vi städade en liten yta fri från bråte som var satt i en hög mitt på golvet. Det är en början och det får duga så här långt. Man kan nu gå obehindrat fram till balkongen uppe på vinden och ut på balkongen för att syssla med en blomma som hänger där i en ampel. Fler gårdsprojekt finns hemma på gården och jag ska dit senare i eftermiddag eller fram emot kvällen.

Jag har lite rufsigt hår, det är kortare nu än förut och vill gärna bli lite spretigt. en hårklämma eller ett hårband skulle förstås vara en god idé i köket.

Under fotsulorna känner jag en yllematta och vädret utomhus är inte alls blåsigt utan soligt idag, men jag vet inte om det är svalt eller varmt ännu. Jag tänker sitta här i den bekväma läderfåtöljen tills degen jäst så pass att jag kan baka ut brödet.

Här är ett recept på rågbröd, just som jag länkade in den bilden gick en knubbig tolvårig flicka förbi ute på gräsmattan med det fjuniga rågfärgade håret lysande i solen. Hon hade shorts och säkert sådana där crocs som barn gillar på fötterna, för hon vandrade flytande och med ungdomligt studs i stegen raskt över gräsmattan, bakom busken med rosa små rosor och den nu halvt utblommade vita syrenbusken. Huset mitt emot har mandelfärgade paneler och hela bostadsområdet här för tankarna på ett vi såg i Spanien för ett tiotal år sedan. Det är samma typ av hus, och det lustiga är att vi gick igenom området i södra Spanien för att jag ville fotografera en häst som betade på en udde strax vid havet. Här också vet jag att tre svarta hästar med lurviga manar går i en hage. Så från ett hörn av Europa till ett annat och livet kan på sommaren te sig rätt likadant. Enda skillnaden förstås att i Spanien hade vi inga nycklar till något av husen på bostadsområdet. Jag minns inte var vi sov natten efter det, men det var i Andalusien, vi hade på sätt och vis nått resans mål den gången. Vi skulle efter det återvända till Finland. Eftersom jag idag sitter och skriver här om ett liknande bostadsområde så gick ju den resan bra. I sommar vet jag inte om det blir någon utlandsresa. Cykelfärder och turer till fots upp i backen kan det däremot med större säkerhet bli. 

Just nu märkte jag att det här bloggverktyget ger fel datum, det är inte onsdagen den adertonde idag utan torsdagen den nittonde juni. Midsommarafton i kväll alltså. Tror jag så där officiellt. Perfekt väder alltså. Björkarna vajar sakta i en svag svag bris och det är skarpa kontraster över gräsmattan, inga moln alltså. Om man skulle måla det gröna i gräsmattan skulle det bli med nästan svart i skuggorna till ljusgrönt nästan gult i de delar som inte är i skugga. Huset mitt emot har bruna och vita soljalusier eller tak av  randigt tyg ovanför fönstren. Taket är av räfflad plåt i samma färg eller nästan samma färg som träpanelerna. Det ser trevligt ut, fast när jag var yngre och vi bodde på ett annat ställe i ett liknande enplanshus, tyckte jag det bostadsområdet var så trist. Så kan det förändras. Det sätt som vi betraktar omgivningen. Med lite fler erfarenheter av livet så uppskattar vi andra saker i tillvaron. 

Nu ska jag baka ut bullarna.

Det fick bli lite "franskt lantbröd" stil på dem, två små och en större bulle. Jag satte några nypor sesamfrö över dem också. Nu gäller det då att inte sitta här och skriva så att de blir brända i ugnen. 

Nu hör jag två sorts brummande borduntoner: Akvarielampan surrar fortfarande lite ojämt som en humla och så från ugnen hörs små elektriska lägre hummanden ibland. När vi reste med tåg en gång förut minns jag att alla sådana där vardagliga småljud kunde kännas tröttande och smått irriterande. Kanske för att det ligger en viss spänning i en tågresa, man anländer alltid till en obekant station och då gäller det att snabbt kunna orientera sig vidare, kanske på tyska, kanske på franska. Skyltarna på stationen kan se mycket olika ut jämfört med de finländska och vanligtvis är tågstationerna på kontinenten mycket mer fyllda av folk som har mer bråttom än folk har på tågstationerna här i landet. Inne i tågvagnen sitter det ofta folk av alla slags nationaliteter som twittrar och ständigt småpratar i sina mobiltelefoner. 

Här hemma kan jag idag ha lite svårigheter att veta vilken svenska jag ska använda med folk: Vill de prata mer eller mindre dialekt? En del verkar tycka för lite dialekt är inte bra. Att skolsvenska eller den svenska jag minns från min barndom i norra Sverige skrämmer kanske folk. Även om jag själv är mycket förtjust i just den nordsvenska dialekten de pratade där i Kalixtrakten. Ingen här i kommunen pratar den till vardags förstås, det är olika kommundialekter eller österbottniska regionala varianter för det mesta. Några som lärt sig svenska i skolan kan ofta prata mer likt den svenska de har i Sverige. Till exempel mötte jag en dag för några månader sedan en granne som var ute med sin hund. Hon var finskspråkig från början men kunde också prata mycket flytande svenska, hon skiftade mellan dialekt och mer skolsvenska också, så som någon gör som har bott länge i en svensk trakt. Om hon inte hade berättat att hon som barn pratade finska eller växte upp i en finsk familj så hade jag aldrig märkt det. Jag hade bara pratat på. 

Snabbkollade bröden. De doftar gott nu, men de ska ha några minuter till, de är svagt ljusbruna på ytan.

Det känns skönt att sitta här lite småsömnig ännu, med en kurrande mage. 

En tavla från Nepal hänger på väggen. Ett reseminne den med, fast inte mitt. Jag har aldrig varit i Nepal. Bara läst om landet på internet. I samband med att jag redigerade boken om min missionerande släkting i Indien läste jag rätt mycket om Nepal. Om hur det är i Annapurna-distriktet uppe i Himalaya till exempel. Hur man där kan gå på tur eller trekking eller vad de nu kallar det, upp i bergen mellan olika bergshyddor och raststugor. Här ovanför i backen vet jag om ett par rastplatser också. Men de ligger förstås inte på samma höjd som rastplatserna i de nepalesiska bergen. Våra berg är betydligt lägre, men vildmarkskänslan vid en sådan rastplats kan säkert vara lite spännande, speciellt för den som inte går där varje dag. Våra berg är mer mossiga och rundslipade av ett forntida hav. Ofta växer det granar och tallar där uppe också, så sett från landsvägen ser det mest ut som en grön ås bara. 

Harju är ås på finska. I min barndom bodde en familj som hette så i grannstugan. Idag bor det några andra som pratar svenska och har svenska namn där. 

Nu är det visst dags att få ut plåten.

Lyckade, nu ska jag smaka hur de blev med smör choklad och ost därtill.

 

Ja så blev de. Frallorna. Detta är en textilblogg och jag håller mig till ämnet eftersom jag har en blå duk på bordet. Ute har det nu seglat upp en del lätta sommarmoln, så kontrasterna blir därefter. Inte så skarpa skuggor, men inte heller så spralliga färger om man råkar fotografera just som ett litet moln seglar förbi solen. Det där tycker jag var intressant med en uställning som de just nu har i biblioteket, att den fotografen också hade varit ute mycket i regnigt och disigt väder och verkade älska den funktionen på kameran som gör att rinnande vatten ser ut som ett mjukt flöde. Långsam slutare i objektivet på snabbt rörlig omgivning (en fors) alltså. Han hade också fotograferat rätt mycket om hösten i skymningen men utan att bilderna för den skulle var ångestladdade på något sätt, inte så mycket spökskogar, mer spännande dis, galoppera fram över heden stil alltså. Flera av fotografierna handlade om människor i arbete, jordbrukande österbottningar. I Vörå kyrka hänger högst uppe längst fram ovanför altaret en målning, men den har jag alltid tyckt verkar mer som att jordbruka i jämrans dal. Så var inte de här fotografierna, de verkade rogivande. 

Nu när jag provsmakat den ena bullen känns det bara bra igen och då är det dags att stoppa in brödet i frysen. Varmt bröd ska man inte direkt sätt i en plastpåse, då blir det så kladdigt när man sedan tar ut det. Det är bättre att låta bröden svalna till rumstemperatur innan man fryser in dem. 

Man kanske skulle kunna ha en framtid som hembagerska här? Det skulle kunna vara en ny yrkesverksamhet titel/ förutom "fotograf/grafiker" då? Yrkesutövande kvinna i varje fall. Det finns sådana som tänker att arbete måste handla om att man får lön av en arbetsgivare. Men man kan ju också ordna det så som att man satsar en del av inkomster från andra projekt i brödbakande. Inga stora summor, men dagligen några euro. På så vis behöver man inte köpa bröd i butiken utan kan istället sätta den sparade slanten på att köpa en ny t-shirt att ha när man ska på midsommarfestligheter. Så här ser min t-shirt ut för i år. Den är ny, jag köpte den för några dagar sedan av en kringresande klännningsförsäljerska och hennes dotter. De hade vackra orange och turkosa färger i sin kollektion av sommarplagg. 

Jag köpte två av t-shirten här ovanför, en åt mig och en åt min mamma, 

eftersom de bara kostade fem euro. Nu kan vi båda vara lite midsommarfina.

Med tanke på svala sommarkvällar eller höstens vedbärande köpte jag i den lokala loppisbutiken också förra veckan denna fleece-tröja för tre euro. Den är secondhand, förstås då, men i bra skick. 

Även den här secondhand t-hirten fick jag för en euro i samma Loppisbutik, 

den är bra till vardags i köket eller på joggingbanan. 

Jag bestämde mig nyss för att baka upp de två andra torrjästpaketen jag har när ugnen ändå är varm. Det blir nu nästan samma bröd, men med rypsolja istället för smör i degspadet. Lite salt med där också tillsammans med sesamfröna. Hemma har jag solrosfrön, men de äter jag hellre i yoghurten. Så har man alla e-vitaminerna i behåll, det är onödigt att hetta upp dem i ugnen i onödan. C-vitaminer mår inte heller bra av att hettas upp över hundra grader. Så om man plockar till exempel lingon eller svarta vinbär är det bättre att inte koka saften i för hög värme, inte i hundra gradigt vatten, på sin höjd ska man låta bären sjuda i vattenbad omkring sjuttio grader. Så har jag läst det i varje fall i någon safta och sylta bok. 

Också den här idag lite mer slitna t-shirten tillverkad i Vietnam men med märket New York Company är ett secondhandfynd. Den använder jag när jag städar eller tvättar till exempel. Just nu tvättar jag medan bröddeg nummer två jäser upp en t-shirt till. Multitasking eller kvinnliga microprojekt i branschen lokalvårdare/hemtjänst om man så vill. Borde jag ha ett särskilt firmanamn för alla mina tre verksamhetsområden idag? Tejpa en reklamlogga på min bil? Frågan är när/om man skulle få fler kunder när stressen på allvar börjar ta över vardagen. Just nu gör jag detta för de närmaste familjemedlemmarna enbart och ibland för fadderbarnen i grannbyn. (Gratis och på talko till de sistnämnda)

Vägen till lyckan, hälsan, finns den?

Var och en mår bra på sitt sätt, med de metoder vi själva väljer. Ingen kan tvinga någon annan, eller borde i dagens läge inte få göra det. Tvinga någon att köpa till exempel dyra homeopatiska preparat om personen inte anser sig ha råd till det. Var och en har rätt att använda sina pengar på det sätt de vill. Reklam-makarna är listiga dock och rider ständigt på våra känslor av tillkortakommanden. Kvinnor förväntas använda stora mängder smink och vår kropp diskuteras på alla upptänkliga vis i olika media. Vi ska försöka bli smalare, bredare, ljusare, gladare. Ständigt är det nya tillrop. Vi ska inte drabbas av bantningshysteri inte vara för feta. Inte får vi åldras, inte får vi det ena än det andra. I Norden finns många tusentals som inte motsvarar det reklamideal vi ständigt matas med: Den långbenta nordiska blonda tjejen. Hur ska vi eller varför förväntas vi vilja göra om oss till detta skönhetsideal, vi som inte gjort något annat än råkat födas till tjejer som är kortare, bara lite mörkare än idealet? Vi som är lite smålockigt mellanbruna? Jag blir ibland så trött på att se tjejerna som kämpar varje sommar med att efterlikna idealet, bara för att få sommarjobbet i kassan på den lokala livsmedelsbutiken. Jag blir bara så trött och ännu mer besluten att faktiskt fortsätta se ut ungefär som naturen skapat mig. I år är jag inte heller tjugofyra utan fyrtioåtta. Jag begär bara rätten att få vara ifred, få vara den jag är. Ska det vara så svårt att förstå det?

Onsdag om tår och tårar

Ibland skulle man vilja gråta faktiskt över nära och kära som gått bort och haft det svårt på åldringshemmet innan. Jag har på några dagar inte orkat skriva blogg. Men försöker nu igen för så länge det finns liv finns det nämligen hopp. Jag råkade i dag in i en väldigt tung och svår diskussion som tärde på krafterna om hur vi ska kunna inför vintern få till det med ett lättare boende. Mitt i den ljusa sommarnatten går mina förskräckta tankar ändå till vintern. Eftersom midsommaren så snart är här och det innebär vi ska igen emot kortare dagar, även om soliga juli ligger här emellan oss och hösten. Man skulle bara vilja få ta det lungt och njuta men ibland känns det som att man inte vågar, inte hinner för att det är så mycket som borde ordnas för att vintern ska bli något som jag och min närmaste familj ännu ett år tar oss igenom med skinnet helt och äran i behåll. Jag får jämt höra att jag inte ska oroa mig, men jag BRYR mig. Det måste man göra, anser jag. Man kan inte bara låta vissa saker bero. Man måste vara vuxen, minnas räddningstjänstens nummer, betala skatter och räkningar, försöka kunna sova om nätterna trots att ekonomin är skral. Allt det. Vara till hands, ordna saker. Om natten snurrar tankarna och kraven verkar bara öka. Den ene hojtar "Sök jobb", den andra säger "Du ska vila". Du ska ditt och du ska datt.

I vardagen kan vi bråka om småting och på de sociala medierna förväntas vi engagera oss i konstiga kvällstidnings-skriverier och våra vänners lackade tånaglar och middagar.
Ibland har man inte tak över huvudet, ibland tar folk ens saker, ibland ser man människor som sover i pafflådor eller på madrasser vid järnvägsstationer och kan inte göra något åt det. Är bara tvungen att passera dem. Man kan inte vara alla till lags. Om det strular med pojkvänner, äkta män och föräldrar ska man i alla fall bara försöka orka, fastän de i hastigheten och diskussionens hetta än en gång säger: "Det är du, det är ditt fel".

Och jag skulle bara vilja gråta över att de igen än en gång försöker göra så, istället för att själva ta sig an sin oro, sina problem.

I morgon hoppas jag på bra väder och värme. Men som sagt min plan B handlar här om en bastu.

Värme.

Mänsklig värme, leenden vänner emellan. Inte bara kalla kalkyler om vad saker kostar.

Och om jag ser rätt i väderleksrapporten så får vi en midsommar med lite regn och moln kanske mellan solglimtarna. Som jag gissade, inte värt spela ut all energi på det veckoslutet. Jag hoppas få vara med om andra soligare veckoslut denna sommar. Men kommer det en oerhört grann dag ännu, denna sommar med värme och sol, ja då tänker jag faktiskt vila i den värmen.

Söndag, fräsch sommardag här "oppe".

Här opp i norr kan det vissa dagar vara så att det bästa vädret infinner sig några dagar före planerat datum. Inget att göra åt det, om det är midsommarväder den 15 juni istället för den 21 juni så handlar det bara om att försöka njuta så länge det varar. Igår skrev jag inget för jag var utomhus nästan hela tiden, då hade vi det lite mer blåsigt och svalt, men soligt. På lilla insjön gick vitvågor till och med. Där brukar det mest klucka och skvalpa, inte bete sig som om den vore Stora Havet. Jag körde bil längs några knaggliga och steniga skogsvägar och kom fram till att det bästa är att gå på sådana. Bilar skramlar sönder vindrutan, små stenar studsar upp och träffar rostiga ställen under bilen, med cykel kan man köra omkull. Så finnes spånbanor: jogga. Finnes sand/grusvägar: gå omkring, lek det är en pilgrimsvandring och konditionen kommer sedan nån gång att vara så bra det räcker för den riktiga Caminon, eller åtminstone de sista hundra kilometrarna av den.

Idag blir det antagligen fler försök att vistas ute i solen med små sommarprojekt och så någon slags mat till matte och frassen. Ett eller två sommartorp som skulle få Ernst Kirschsteiger att bli helvild har även lokaliserats.

Fredag med örtagårdsplaner

Idag har vi haft det rätt så svalt och med friska vindar. Regnet för trädgårdslandet kom i natt och för i morgon lovar väderutsikten för västkusten soligt, men kanske lite fortsatt svala temperaturer omkring 15 graders värme. Jag har ändå hunnit med en del kreativt och givande idag, vann från Röda Korset en transportkärra att hämta ved med eller köra resväskor på. Inte så illa. Jag såg rosa rosenbusken slå ut i blom och den vita vid bastun är också på gång nu. Inspiration till basturöjandet hittade jag idag genom att läsa om en av tågbanorna som man kan använda för att i Interrail-sammanhang nå Santiago de Compostela (El Camino). Jag gillade de orangevarma nyanserna i tågkupéerna och lagar bastukammaren i de färgerna.

Man kan alltså ligga på soffan där och leka att man är ute och åker tåg, skulle midsommaren här hemma bli lite sisådär sval och regnig. De andra på gården fixade några fler rader lök och potatis med morfars gamla traktor. Jag fejade en spelmanslya också lite grann. Den är snygg som den är, men det är detaljerna som gör det, bland annat ska det bli midsommarpotatisar där med och annat smått och gott. I morgon om det är väder för det kanske jag försöker sy ihop någon solstolmadrass, eller fortsätta med bastu-verandan. En gammal träkubbe står där och väntar på att få bli en sittvänlig pall på något sätt. Igen gäller: Man har så roligt man gör det, även en svalare och blåsigare dag. Just nu kan man väl säga att frassen och jag fredagsmyser inomhus, ingen brasa behövs, luftvärmepumpen räcker till. Nu är känslan mest: Gääääsp! Jag tar snart och sover en snutt, för det blev ingen tupplur idag på eftermiddagen.

Torsdag med morgondis och småregn

Den här bilden till vänster är en av årets strandpromenader. Just idag så duggregnar det ännu här nu klockan tio på förmiddagen. Men som sagt den här årstiden brukar det ge sig och kan växla snabbt mellan sol och regn. Jag vill ha fotografiet med här i bloggen bara för att det var en av de finaste sommarkvällarna som vi har haft hittills, jag har lite svårt att förstå alla stugsittare sådana här kvällar. Men vi är olika, en del vill naturen ska mest vara en vacker fondtavla i deras vardagsrum kanske? Jag som gärna sportar med orientering i skog och mark gillar att känna vädret emot huden lite mer. Men förstås inte så mycket att man förfryser sig. Kanske just därför är jag intresserad av kläder? De är så väsentliga i detta land med fyra årstider.

Onsdag med gräsklipparepojke

Igår spikades det vid rian, idag just nu hör jag aktiv ungdom i farten med gräsklippare. Det är trevligt när saker blir gjorda bara så där hux-flux. En kristallkrona åt mommo, putsad och klar och så läsfåtöljerna uppställda i blomrummet på vinden. Det skulle kunna vara så skoj. Om det rummet kunde bli vad det var tänkt som: ett mysigt krypin för regniga dagar med var sak på sin plats. För tänk om vi blir fler en vacker dag? Man vet aldrig. Bäst och röja rum redan nu. Rågbröd är en Vöråklassiker skulle jag vilja påstå. Man ska ha råg i ryggen och Vörå är "rågens rike" sägs det. En samling hembygdsböcker har getts ut med den titeln till och med. I Vöråpojkens rågbröd kan även ingå korn- eller vetemjöl. Det är det älskade vardagsbrödet som varje mommo i kommunen kan baka, men det finns en del hemligheter. Varje mommo gör inte alltid precis som grann mommon om ni förstår hur jag menar. Ibland kan det till och med uppstå en viss tävlingsiver om det godaste rågbrödet. Denna bild platsar fortfarande i en textilblogg. Det finns en vardaglig blåvitrutig duk under fatet där. Men det ser väl alla? Men nu har jag i varje fall skrivit det på svenska och så hoppas jag i solstolen idag med kunna inhämta fler spanska verb och kanske till och med röja ett hörn till av bastun.

Fram emot kvällen smög sig molnen in. Det är bra för trädgårdslandet, för det började se torrt ut, men kanske påfrestande för alla som vill sola och ha semester. Man blir lätt rastlös av att det sedan då inte är solstolväder varje dag. Men det brukar ändå ge sig rätt snabbt det där med regn och moln. Jag tror det blir bättre redan till veckoslutet, tyckte jag såg i förbifarten en väderlekskarta. Jag har rätt många projekt på gång här som vanligt, för det finns alltid något att reda upp och putsa eller fixa till om man vill. Till exempel funderar jag nu på en av de gamla solstolarna: om jag har hemma material för att fixa den och tror jag kom på hur jag kan göra det utan att behöva skaffa mer målarfärg för tillfället. Jag kan betsa om armstöden och sy ett överdrag som håller kuddarna bättre på plats.

Inne i bastun kan man också fortsätta feja, skulle midsommarvädret vara som idag till exempel. Jag har en hylla för handdukar som skulle kunna målas vit, men det kan också finnas annat man kan hitta på med den.

Så här med det ena lilla möbelrestaurerar projektet efter det andra har jag hållit på varje sommar. Sedan jag var tjugo-nånting. Igår kväll bar jag ner de sista paprikakrukorna till växthuset, så det gör att man kan då kanske laga en solplats / miniterass av den hörnan.

Jag skriver mest denna blogg bara för att hålla mig själv i gång. En till som gillar att skriva svenska ord är till exempel denne man som bloggar om jazzmusik. 

När man håller på med möbelprojekt och sådant kan det ju vara trevligt att jobba med musik till. Ibland vill man förstås ha det helt tyst och lungt omkring sig och hoppas ens nära och kära också skulle förstå detta. Men sedan kan det bli för tyst och stilla igen.

Tisdag med skapande tankar i solstolen

Vi har det varmt och soligt och det är solstolväder och alla finländare vet kanske att sol kan vi ha flera dagar i veckan, men inte alltid värme så att man kan sitta ute i bara en liten sommartop utan ärmar och njuta. Så om det händer sig med en sådan dag tar jag tillfället i akt och sitter faktiskt stilla medan det varar. Midsommardagen vet vi inget om ännu, det är svårt att beställa bra väder. Jag satsar därför på lagom basturöj för att kunna ha en plan B i beredskap. Om de svala vindarna och regnskurarna skulle vara så att säga envisa den dagen. Har vi kanhända ändå vädergudar några stycken kvar? Ibland känns det som att Tor faktiskt skulle vara riktigt aktiv ännu, eller så är det bara grannen nu igen som drabbats av byggiver av något slag vid sin gamla ria. En massa ved hugger han också. Och ute på åkrarna har pojkarna fått nya stiliga balmaskiner och traktorer. Igår körde en cinnober-röd Seat Toledo förbi mig och den gamla vinröda fyrhjuliga nissan. Jag hann inte fotografera, men visst är det roligt i solen när det finns färger i tillvaron ett slag igen. Vi blir alla så vackra då tycker jag.

Måndag, tanten funderar kring husvagns-semestrar och planerar kuddar och madrasser för solstolar och terassliv

Den charmiga klänningen har en femårig flicka tecknat av sin mamma som är ute och går i praktiska stövlar och vid blommig kjol. Det tror jag i varje fall, flickan som tecknade kunde inte prata svenska men gestikulerade emot sin mamma medan hon tecknade. Jag har fyndat tyget i Röda Kors Kirppis-Loppis i Vasa och ska försöka sy något idag. Med det tyget eller av några andra tygbitar som kom i samma paket. Just nu sitter jag och väntar på mera sol bara. Om det blir på eftermiddagen så cyklar jag bara iväg ett slag. Spralligaste inredningsprojektet skulle vara en husvagn av trä, i rosa att ha i trädgården. Inte köra omkring i, ha den som i ett eget Christiania (utan droger) bara. Tänker inte måla trädgårdsboden rosa i varje fall, den får behålla sina traditionella "Vi-är-bofasta-bönder" färger. Utvändigt åtminstone. Invändigt saknar den, trädgårdsboden fortfarande ett ordentligt golv. Men så ska vi ju ha något att göra fler somrar också. Friggebodar och fler fähusvindar finns det att inreda, vi kan fast bara jobba på i femtio år till om vi orkar.

Det här lilla Lumiafodralet är en souvernir som morfars syster Elsa var förutseende nog att ta med sig hem från Holland, långt före någon kommit på i vilket format Nokia mobilerna skulle konstrueras. Morfar hade fyra systrar här hemma på gården och en till som emigrerat. Tre bröder hade han i livet efter 1945 också. Inte så illa. Vi minns dem alla med värme och använder idag ännu en del av deras redskap. 

Söndag, BBQ gästerna vill in till kocken

Genom den öppna vädringsluckan strömmar ljuva jamiga jazztoner och så doftar det så gott av lax med pasta. Grannens katt vill in och spanar trånande emot han som står där vid spisen och kockar. Det blir snart dags att börja starta egen drop-in-restaurang-kedja där. Bara langa ut mat genom terassdörren liksom. Vegetariska tillägg på tallriken kan vi få genom att antingen handla i butiken, samla i skogen eller odla hemma på gården. Frågan är nu då bara att hur stor del av tallriken är grönsaker, hur stor del är kött eller fisk. Katten där har säkert sina egna tankar om hur det borde vara med det. Katter kan ha spännande matvanor har jag sett: Daggmaskar, morotsbitar, grässtrån, maskrosblad. Det inte enbart laxen de är ute efter. Intressanta djur och så det där med i vilken sorts tonläge de jamar...Sedan tycker väl gästen också att duk på bordet är snyggt, en lite spännande uppläggning av det hela på fat, och fräscha råvaror är alltid viktigt. Om man är en katt. Jag tycker att ett par kanapéer till kaffet skulle kunna vara smarrigt och funderar på om jag till nästa vecka skulle kunna eller hinna testa detta recept. 

Lördag

Rönnarna på gården blommar nu. Det är bra, om jag orkar senare i augusti laga mycket rönnbärsgelé så behöver jag inte köpa honung i butiken. Ofta är det så att äppelträd och rönnar stöder varandra så att om det finns rönnbär så blir det också ett bra år för äpplen. Det har säkert allmänt med frostnätter och solljus kring blomningen att göra. Jag tycker det verkar som en bra början i år. Inte för regnigt, men inte för torrt heller. Det där med att använda bär och frukter som växer i skog och mark handlar om att orka samla in dem. Att hinna med det fastän man också arbetar med dator och fotografier och texter. I år har jag dessutom den intressanta symaskinen att pyssla med. Tygerna som jag samlat på mig nu under några år, kan göras om.

Bli mer är enbart bakgrund i fotografier. På samma sätt som en kubbe av björk kan om man vill bli något mer än ved för spisen.

Cykelplaner

Jag skulle vilja ha en lättare cykel. På gården har jag noterat en tandemcykel, undrar om det är ett svetsarprojekt av någon som fått bättre design-idéer / tänk än i fjol eller om det är ett loppis / www.findit.fi fynd? Igår såg vi en Netflix-film om några som drabbades av smog-blindhet efter att de fastnat i en bred bilkö i någon storstad. Idag skulle det sitta bra med ännu några cykelfärder och det ser rätt lovande ut med solen genom fönstret nu, men min cykel är inte ny, så jag hoppas ekrarna i hjulet håller ihop. En omgång med ljusblå färg kan kanske få den att börja likna ännu mer cykeln här till vänster. Jag funderar också på om vi nu har tillräckligt många ekar här på gården och den lilla planta som jag har i en kruka skulle kunna planteras vid någon annan stuga.

Det är sådana här gammelgårdar man kan få syn på om man inte kör för snabbt i bil utan väljer cykel, eller att gå till fots. Uppe i backarna, bakom de nybyggda gårdarna finns ibland den äldre generationens vackra hus, men de står tomma ibland. Det är PROJEKT med stora bokstäver att restaurera dem. Den här har vackert tegeltak. Lite ovanligt hos oss, där plåt är det vanligaste takmaterialet. 

Så är det klart jag skulle gärna vinna en bättre bil än den jag inte har råd att köpa just nu. Trots att de medför avgaser och jag inte vill bidra till smog-moln av något slag i rondellerna in till stan. Här nära vet alla på lokalplanet antagligen att det finns en park nära en herrgård med många olika sorters trädslag. Så om man letar blad och kottar för textila mönster så är det ett bra mål för en cykelfärd. I går läste jag också i HBL om en flicka som av tyger hon fyndat via Röda Korsets loppisbutiker eller UFF har sytt galaklänningar. Just när jag tänkte börja kika på mammas sextiotalsfodral om man skulle kunna lista ut hur mönsterdelarna ser ut. Jag har hittills i mitt liv inte sytt många klänningar själv. Så ska jag börja är det just det: någon slags enkel tunika till att ha över jeansen jag borde ge mig på. Som sagt inte är det alls så att man blir utan att göra här. Arbete finns och mat på bordet behöver alla. Tiden däremot, den verkar kort. 

6 juni är uppenbarligen också Dagen D, då USA's styrkor landsteg i Normandie för att avsluta andra världskriget. Annat som hände här i Finland men inte 2014 var att 1809 krigades det med resultatet att Sverige fick samma år en ny regeringsform, och vi började höra till Ryssland. Gustav Vasa kröntes 6 juni år 1523 till kung av Svea Rike och fick en finländsk stad uppkallad efter sig. Ännu roligare nyheter om 6 juni 2014 är att Sverige har fått en prinsessa till och hon heter från och med 8 juni Leonore. 

För övrigt är 6 juni Sveriges nationaldag och "Du gamla du fria" får man alltså gnola även i vårt land om man minns melodin. Antagligen gör det inget heller om man ställer sig på en sten invid trädgårdslandet och gapar och gastar orden med, ifall man kan hela sångtexten. Jag i varje fall sitter här och funderar när det ska bli BBQ dags. Vi har år 2014 ännu lite mat kvar...

Fredag med växlande molnighet

Ikväll ser det ut att bli mera moln än sol, men kvällen är ännu ung. Matplanerna är nästa projekt som vanligt vid den här tiden på eftermiddagen. Smörgåsar och tårta har vi ätit tidigare idag eftersom en i församlingen gått bort. Vi som hade hälsat på hos henne minns hennes kök och kaffestunderna där. För veckoslutet hoppas jag bara på fler solchanser för att kunna vara utomhus. I eftermiddags kom det också ett kort regn och det var bra, för nu klarar sig paprikorna vid växthuset ett tag till, utan att jag är där med vattenkannan och försöker vattna. Lite biltvätt kan man säga att det blev också samtidigt. Till vänster en ny vävd rand. Jag håller på att läsa en bok om Marocco, men vackra interiörer. Texten är på tre språk, franska, engelska och tyska. Så om man vill kan det bli mer än "läsa bilder" där.

På väg till Skogsskafferiet

Studenterna studerar vidare i "Skogsskafferiet" 

Här är nu bara sommar och det är "bara bär" som gäller. Det vill säga snart, efter midsommar kan man börja se sig om efter smultron, jordgubbar och andra bär i trädgårdsland och i skogen. Men redan nu, medan man väntar på att det som planterats i trädgårdslandet kan man använda sig av det vilda gröna. Jag ska här fortsätta skriva om textilmönster och det som man skulle kunna roas sig med är förstås att fota, rita av och laga mönster av olika blad som bärbuskarna har. Till exempel hjortronblad har en speciell form, så av dem kan man lätt få ihop ett mönster. Sedan var det det där med att använda en del växter i naturen till att äta, andra till att färga garn med. Återkommer till det.

Torsdag med tangentbord & solstol

Denna blogg handlar om textiler. Mönster, kläder och färgsättningar. Idag kanske jag lyckas hålla mig bättre till ämnet än i går. Den vävda lilla grytlappen här intill har jag inte själv färgsatt, den har mamma vävt. Hon gör det nu som pensionär och använder sig av fler olika sorters varp och material. Flera andra kvinnor i byn har också under året varit med i vävkursen. Här på gården brukade vävstolarna höra till kvinnornas sommar arbeten. Vävstolarna stod uppställda från maj till september. Nu sedan den äldre generationen, min mormor och hennes svägerskor, alla gått bort, så har vi här hemma inte använt oss av gårdens vävstolar. Min mamma har använt byagårdens vävstol istället. Jag har inte ännu varit med på någon vävkurs, men fram emot hösten får vi se hur det blir, hur kursutbudet ser ut.

Jag gillar att samla mönster, inte bara inom den nordiska traditionen. Jag blandar och använder mig av intryck också från resor i Europa, Asien och Syd-Amerika. Det finns ännu platser på jorden som jag inte själv kunnat besöka, men det finns internet, så idag kan man hämta intryck från nästan vad som helst. Maori-målningar eller Nya Zeeländska tatueringar. Zebror på savannen.

"Men så självklart", skulle ungdomarna vid bordet i går, sagt. Vad är det nu att orda vidare om? Ipad. Rött nagellack, liksom. URL.

Onsdag med träningsplan

I går kväll hade vi växlande moln och soligt om vartannat. Just precis som jag hann fram till sandstranden där jag tänkt sola kom molnen. Precis som de brukar. Men det var ändå rätt varmt och inget regn i sikte. Jag hann läsa några sidor i den spanska pocketboken jag försöker ta mig igenom denna sommar och vada lite i vattenbrynet. Senare på kvällen var det en vacker solnedgång, då solen tittade genom molnen ett slag omkring klockan elva. Inte midsommar ännu, dagarna blir längre några veckor än. Jag känner det som att vi behöver tanka in c-vitaminer och bara det: Mera sol om det blir väder. I trädgårdslandet gror snart en del grönsaker säkert, men vi får vänta ett slag ännu på tomaterna, bären och frukterna. Sparris finns förstås och annat grönt, om man nu vill ge sig på att samla in vilda växter. Den andra boken jag har där i korgen handlar om det: Vilka växter i Norden är ätliga, vilka är det inte. Titeln är: "Kan man äta sånt?" Författare: Inger Ingmanson, förlag: Prisma. Så där kan man hitta ett och annat tips på gamla läke- eller färgväxter kanske + något matrecept.

Solnedgången igår vid elvatiden. 

Samma ställe i förrgår, då var jag där tidigare på eftermiddagen och testade hur det kändes under fötterna i den då varma sanden. Mysigt. Mysigare än i december med jul-ljusen tycker jag nu i varje fall. Alltid lite skrämmande med vinterkylan som i december kanske kan ta över om man inte skulle orka bära ved. Men inte tänka på det nu. Inte så mycket i varje fall. Jag ska våga mig på fler cykelfärder, men det var bra med en lugnare dag här emellan också.