tisdag 17 juni 2014

Vägen till lyckan, hälsan, finns den?

Var och en mår bra på sitt sätt, med de metoder vi själva väljer. Ingen kan tvinga någon annan, eller borde i dagens läge inte få göra det. Tvinga någon att köpa till exempel dyra homeopatiska preparat om personen inte anser sig ha råd till det. Var och en har rätt att använda sina pengar på det sätt de vill. Reklam-makarna är listiga dock och rider ständigt på våra känslor av tillkortakommanden. Kvinnor förväntas använda stora mängder smink och vår kropp diskuteras på alla upptänkliga vis i olika media. Vi ska försöka bli smalare, bredare, ljusare, gladare. Ständigt är det nya tillrop. Vi ska inte drabbas av bantningshysteri inte vara för feta. Inte får vi åldras, inte får vi det ena än det andra. I Norden finns många tusentals som inte motsvarar det reklamideal vi ständigt matas med: Den långbenta nordiska blonda tjejen. Hur ska vi eller varför förväntas vi vilja göra om oss till detta skönhetsideal, vi som inte gjort något annat än råkat födas till tjejer som är kortare, bara lite mörkare än idealet? Vi som är lite smålockigt mellanbruna? Jag blir ibland så trött på att se tjejerna som kämpar varje sommar med att efterlikna idealet, bara för att få sommarjobbet i kassan på den lokala livsmedelsbutiken. Jag blir bara så trött och ännu mer besluten att faktiskt fortsätta se ut ungefär som naturen skapat mig. I år är jag inte heller tjugofyra utan fyrtioåtta. Jag begär bara rätten att få vara ifred, få vara den jag är. Ska det vara så svårt att förstå det?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar