Från en liten ek i en kruka till ett stort träd, tänk vad mycket vårda och sköta om det egentligen handlar om. Innan ett barn blivit vuxet och kan klara sig själv. Eller kan vi det någonsin? Helt mol allena? Låter som en dagis-sång, men: Jag och du och alla de andra, tillsammans: Det är vi. Och utan ett "Vi" är det inte så roligt att vara ibland. Det kan kännas riktigt ensamt och trist och tråkigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar