Torsdag med en ny pendlingsresa längs Strandvägen, tankar på god mat för veckoslutet trots liten kassa.

Idag så blir det inspirationsresa till Vasa och motionsrunda upp i Backhopparbacken om jag hinner före det. Vädret är vackert, soligt äntligen. Som jag gick och väntade på detta i februari, gråvädersveckorna. Kanske att man hinner med några vårkänslor innan de nya ekonomiska bekymren tar över igen nästa månad. Trycka böcker, trycka på textiler. Det är kreativt och roligt, men så kostar det att leva också. Ska inte ge mig in på några skrivelser här om vem jag tror i detta land har det värst: pensionärerna, småbarnsföräldrarna eller de som lever på studiestöd. Vet nu bara att när man var ung och ville inreda det första egna hemmet, då var det bara så skoj. För att man var ung och inte hade något som styva muskler eller verk och hela livet framför sig. Men jag skulle varit glad om det i Vasa då också hade funnits en fyndhörna som Röda Korsbutiken eller Jupiter. Studiepenningen med studielånet borträknat var inte så stor. Man fick lära sig lite kreativitet så att ris och tonfisk på burk inte skulle bli den enda sorts mat man åt i en hel månad...

Därför tycker jag det är så skoj när man hittar vackra inredningsböcker eller kokböcker i den svenska hyllan i RK butiken...för 1,50 euro. LP-skivorna lär var på väg tillbaka också säger vänner musiker.

Arbis i Vasa, Vuxeninstitutet i Korsholm eller Vörå Medborgarinstitut är för mig stora källor till inspiration. De har sammantaget en mängd spännande och intressanta kurser. Här är en skål jag har lagat i en Arbis keramik-kurs som handlade om olika glasyrer. Språk och hantverk gillar jag mycket förutom att fotografera allt jag upplever. Jag skulle gå många fler kurser, men både ekonomin och ibland tidsbrist sätter gränser. Men ett par eller tre kurser varje termin är lagom tycker jag. Så att man inte fastnar i gamla hjulspår. Jag vill också träffa folk i en grupp, inte hela dagen sitta framför en dator...Innan kvällen säkert fler små digirutor som dessa, med tankar kring kläder, skärningar, färger, linjer. 

 

Jag gillar kläder med vidd nertill, eftersom jag har rätt så breda axlar, i ett trettiotals mode med axelvaddar skulle jag känna mig som en brottarkvinna. Vi kan inte alla ha samma figur, 1930 talsmodet är inget för mig, inte var det heller riktigt ok när det sedan gjorde comeback på 1980 talet och vi igen skulle gå runt i "axelpuffar" och "pingvinärmar" i blusar som var så korta de nästan lämnade magen bar. Jag gillar tunikor och kläder som går ned en bit över baken, man fryser ofta om vintern just i glappet mellan jeansen och tröjan...På senare år har jag bara använt knälånga vinterkappor med huva också. Gillar inte att få snö i nacken heller och gå fundera att var tappade jag nu mössan och vantarna igen, räcker fullt bra med att hålla koll på var är bilnycklarna och mobilen och mobil-laddaren, ändå. 

Den här mössan har ju knytband förstås, så skulle det bli trettio grader minus nån vinter igen, så kunde man ha den under en huva. Garanterat varmt om öronen. Bra idé och i vacker turkosblå modellen till höger. Verkar inte alls svår att virka heller. Bra idé för den som vill donera mössor till Röda Korsbutiken också, eller ge bort till ett barn eller barnbarn.

Och så skulle det ju vara trevligt om man kunde samla så mycket i spargrisen att det där är ens framtida vinterhem. Men det är sällan i min "spargris" så mycket kvar i slutet av månaden att det räcker ens till en rund slät sten där på tomten. Men det gäller att inte ge upp.